I välkommen till Amerika så möter vi en familj, flickan pratar inte längre, brodern har spikat igen sin dörr och kissar i flaskor, mamman är skådespelerska och pappan är död. Den döda fadern kan sitta i flickans säng när hon kommer hem från skolan, bara flickan vet att det är hennes fel att pappan är död. Mamman säger att de är en ljusfamilj men flickans mörker sipprar ut under dörrspringan och rinner ur kranen i badkaret.
Det här var ett rec.ex som bara trillade ner i brevlådan, jag hade aldrig hört talas om den ens.
Alltså det händer inte mycket i den här boken, man får läsa om det som står i baksidestexten och lite till och sen är boken slut och man vet ingenting och tycker bara att allting var typ konstigt. Det känns lite som att läsa några kapitel mitt i en bok och sen ingenting mer. Det kändes mest som slöseri med tid att läsa den så det var tur att boken bara är på 92 sidor, fast hade den varit längre hade jag nog inte läst den, i alla fall inte om den fortfarande skulle sakna slut. Ingen bok jag lär läsa igen och ingenting jag rekommenderar vidare.
Betyg 1 av 5
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar